En inte allt för teknisk genomgång av Bitcoin 🇸🇪

En översikt av Bitcoinprotokollet för nya användare

English 🇬🇧 Espanol 🇪🇸, Française 🇫🇷, Italiano 🇮🇹 Português 🇵🇹 Romanian 🇷🇴 German 🇩🇪 Armenian 🇦🇲 Catalan 🛠 Chinese 🇨🇳 Taiwan 🇹🇼 Croatian 🇭🇷 Bosnian 🇧🇦

Denna artikel är kopierad från originalkällan Bitcoin Reserve Journal

Introduktion

När jag först kom i kontakt med Bitcoin var det för mig bara siffror på en skärm som jag kunde handla med. Köp lågt, sälj högt, tjäna pengar. Men det är så mycket mer än så. Jag behandlade en fantastisk gåva till mänskligheten tillsynes med förakt. Den förtjänar mycket mer respekt.

Under björnmarknaden 2018, när upprymdheten över vinsterna bleknat, och smärtan efter förlusterna sjönk in bestämde jag mig för att hålla, eller “HODL” som memet lyder. Jag visste att jag behövde vara tålmodig och jag hade gott om tid, så jag bestämde mig för att lära mig mer om vad Bitcoin är, och lyckligtvis gjorde jag så! Jag blev förbluffad. Sedan dess har jag kontinuerligt lärt mig mer, och i takt med att jag lärde mig föll allt på plats, och min övertygelse ökade. Så även min investering.

Jag ställde mig själv frågan, “Följde jag förblindad en stig utan att ställa frågor?” Due diligence krävde att jag letade mycket noga efter Bitcoins svagheter. Efter 18 månaders, nästan daglig, efterforskning har jag inte hittat ett enda skäl att inte ackumulera aggressivt.

I denna artikel förklarar jag först vad Bitcoin är och hur det fungerar. I uppföljande delar går jag igenom de invändningar och risker som jag, och andra, har identifierat. Jag kommer också presentera de svar jag funnit, samt mina egna insikter.

Att förstå Bitcoin är svårt, och sedan är det lätt.

Det är inte lätt att förstå Bitcoin vid en första anblick. Jag tror att det är bättre att förklara för en ny användare VAD Bitcoin är, inte HUR det fungerar. Vad det kan göra, problemen det löser, och varför det är viktigt. Vi ska inte kasta oss in i HUR det fungerar för tidigt. Det finns ingen anledning. Det hjälper oss inte att förstå och uppskatta varför Bitcoin är en otrolig gåva till mänskligheten.

Bitcoin är inte lätt att förklara. Alla dess avgörande egenskaper kan inte förmedlas i ett stycke. Alla enkla förklararingar är på något sätt missvisande.

Detta beror till viss del på att inget som Bitcoin har funnits tidigare, så det finns inget att jämföra med. Jämförelser görs automatiskt för att förstå olika koncept, men de är ofta felaktiga och leder till felaktiga slutsatser. Det utmanar många förutfattade (och felaktiga) meningar om pengar som tas för givna. Världsbilder ifrågasätts, och det är obehagligt.

En annan anledning till varför det är svårt att förklara är att det har många olika och komplicerade delar, var och en med olika funktioner – och bara genom att förstå varje del kan helheten förstås. Dessa olika delar är lättare att greppa om man har en grundläggande förståelse inom olika områden såsom datavetenskap, kryptografi, den österrikiska ekonomiska skolan, pengars historia, sociala nätverk, spelteori, mänsklig psykologi, och evolution/naturligt urval.

Ett knappt tal

Bitcoin är bara ett digitalt tal. Men ett knappt tal. Hur är det möjligt? Ett knappt tal verkar meningslöst till en början. Det finns 21 miljoner av “dem”. Var och en kan delas upp i små delar, ner till åtta decimaler. Du kan äga så lite som 0.00000001 bitcoin. De är inte egentliga “mynt”, de är bara speciella nummer.

De kan flyttas från en plats till en annan, men de kan inte finnas på två platser samtidigt. De kan inte kopieras. Detta är mycket speciellt.

Om jag har 0,5 bitcoin och skickar dem till någon annan, då har jag inte längre denna del av en bitcoin. Det här är annorlunda än ett mail, där jag kan behålla en kopia när jag skickar. Kanske hjälper det (till en början) att tänka på en viss mängd bitcoin som ett unikt identifierbart mail som innehåller ett tal, och som bara kan finnas på en plats åt gången.

Inget digitalt föremål har någonsin haft denna egenskap. Notera också, att utan denna egenskap är digitala pengar utan en central samordnare inte möjliga.

Blockkedjan

Låt oss öka svårigheten något. Bitcoin är inte bara ett tal, utan också en digital “huvudbok” eller liggare, där allt bokförs. Talen (enheterna) skrivs med litet ‘b’, liggaren med stort ‘B’. Liggaren bokför också vilken adress enheterna hör ihop med. Tillsvidare kan du tänka dig dessa adresser som ett kontonummer på en bank som “håller” bitcoin.

Blockkedjan, eller “huvudboken”, eller “liggaren” innehåller alla adressers (kontons) saldon, och alla förflyttningar (transaktioner) av bitcoin sedan Bitcoin först skapades. Ta en paus och ta in detta för en stund – Alla transaktioner för alla konton, någonsin. Ett fullständigt transparent monetärt system. Inte ett transparent bankkonto, utan ett transparent monetärt system.

Notering: adresser har ingen koppling till en persons identitet på liggaren, men ägarskapet kan härledas genom övervakning. Därför kommer inte anonymitet av sig själv, men kan uppnås med god praxis. Om Bitcoin vore fullständigt privat skulle det inte gå att granska det monetära systemets integritet som helhet.


Blockkedjan motsvarar bankens liggare men är mer än så, det är en huvudbok för hela det monetära systemet.

I snitt var tionde minut läggs en ny “sida”, kallad ett “block” med transaktioner till i liggaren. Se det som en fysisk bok, där transaktioner är begränsade till en sida var tionde minut. Det finns en begränsning i hur ofta ett blad kan vändas för att lägga till nya transaktioner men boken fortsätter att växa.

Eftersom data läggs till i block, och varje block är sammankopplat med föregående block (förklaras senare), kallas liggaren för en “blockkedja” – en ständigt växande kedja av block.


Varje del av en bitcoin kan spåras till sitt ursprung genom att följa dess historia av samtliga transaktioner den varit en del av. Allt är bokfört. Allt stämmer. En revisors dröm.

Syftet med Blockkedjan är inte bara att lägga till ny data i rätt kronologisk ordning – det är att digitalt sammankoppla blocken, så att alla ändringar i tidigare block ogiltigförklarar framtida block. Detta gör eventuella försök till manipulering av systemet tydliga. Senare diskuteras “mining” som gör systemet omöjligt att manipulera.

Skapa bitcoin

Bitcoin såg sitt ljus den tredje januari 2009 och skapades av en person eller grupp människor under pseudonymen Satoshi Nakamoto. Ingen vet vem “han” är och “han” försvann strax efter att Bitcoin skapats.

På liggarens första sida, det första blocket, vid Bitcoins början, skapades bara 50 nya bitcoin. Vad innebär detta? Det betyder att det första som bokfördes i det första blocket var en transaktion om 50 bitcoin – Precis som om du öppnar en ny bok och skriver ned, “Jag har 50 dollar.”

Bekymra dig inte för mycket över det faktum att de tycks skapas ur tomma intet denna naturliga invändning kommer bemötas längre fram.

För varje ny sida som lades till i Bitcoins bok skapades 50 nya “mynt”. På var och en av dessa “sidor” finns förutom de nyskapade mynten också alla förflyttningar av bitcoin från en person till en annan – så kallade “transaktioner”.

Varje gång 210 000 sidor, eller “block” har lagts till halveras mängden nya bitcoin som skapas, så i block 210 001 skapades 25 bitcoin istället för 50. I block 420 001 skapades 12,5 bitcoin istället för 25. I block 630 001, den 12 maj 2020 skapades 6,25 bitcoin istället för 12,5. Dessa händelser kallas the Bitcoin “Halvings” (eller “Halvenings” – det är en pågående debatt kring den terminologin). Alltså, halvering på Svenska.

Eftersom färre och färre bitcoin skapas per block, kommer det kring år 2140 komma en dag då den minsta möjliga beståndsdelen (0.00000001 bitcoin, 1 Satoshi) skapas per block, och inte längre kan halveras. Detta resulterar i totalt 21 000 000 bitcoin, och därefter kommer inga fler någonsin skapas. Just nu finns det ungefär 18,5 miljoner bitcoin.

Noder: blockkedjan kopieras, men inte bitcoin

Viktigt är, att även om bitcoin inte kan kopieras inom liggaren kan liggaren själv, Bitcoin med stort ‘B’, kopieras vilket också görs hela tiden, och detta är nödvändigt för att kunna motstå en attack eller nedstängning.

Kopior av liggaren finns på tusentals datorer över hela världen, och de är alla sammankopplade i ett nätverk och synkroniserade med varandra. Dessa datorer kallas “noder”.


Detta är min egen Bitcoinnod, lik tusentals andra runt om i världen. Det är en Raspberry Pi (en mycket billig och lättdriven dator), kopplad till en extern hårddisk. Enheten är uppkopplad mot nätet via mitt hemnätverk.

Vem som helst kan delta i nätverket av “noder”. Det handlar bara om att ladda ned mjukvaran, Bitcoin Core, från bitcoin.org och sammankoppla den med andra datorer, som också kör Bitcoin Core, via nätet (kommunikationen sker automatiskt).


Nedladdningssidan på bitcoin.org

Det nedladdade programmet kommunicerar sedan med andra datorer med samma mjukvara för att ladda ned en kopia av Bitcoins blockkedja. Det behåller sedan dessa anslutningar för att delta som en del av nätverket.

När en ny nod väl är synkroniserad med de andra väntar den (som alla andra noder) på att ett nytt block ska skapas (av miners). Dessa sprids genom nätverket och alla datorer uppdaterar sig själva. En nod kan oavsett orsak stängas av, för att sedan återvända till nätverket när som helst. Den behöver bara lägga till de block den missat för att komma ifatt.

Blockkedjans förflutna kan inte ändras. Det är en permanent redogörelse för alla transaktioner och distribueras över hela världen. Den kan inte raderas. För att stänga ned Bitcoin måste var och en av dessa noder hittas och förstöras. Då detta är praktiskt taget omöjligt är Bitcoin i princip ostoppbart.

Snabb sammanfattning

För att sammanfatta så här långt. Bitcoins blockkedja består av en kedja sammanlänkade block, alla innehållandes nyskapade (från “ingenting”) bitcoin, samt alla ändringar i ägandeskap av bitcoin (transaktioner). Nya block läggs till i snitt var tionde minut och tusentals datorer har en identisk och uppdaterad kopia av hela kedjan.

Att förvara bitcoin: privata nycklar

Det är intressant att veta att du egentligen aldrig kan “äga” några bitcoin enligt den vedertagna tolkningen av ordet “äga”. Bitcoin är bara siffror på de många identiska kopior av blockkedjan (som alla kan se), associerade med en sträng (bokstäver och siffror) kallad en “Bitcoinadress”.

Vad du har är nyckeln. En nyckel är som ett hemligt “lösenord” – det är ett slumpmässigt genererat, extremt stort binärt tal (ettor och nollor), som bara du har tillgång till. Du kan känna till ett tal, men du kan inte äga det. Så, du känner till en nyckel, men du äger inte nyckeln. Det är dock enklare och allmänt accepterat att säga att du “äger” den.

Eftersom talet är mycket stort, och slumpmässigt, kommer två personer aldrig generera samma nyckel. Ett exempel på en privat Bitcoinnyckel (de kan vara dubbelt så långa):


Notera att det är 12 grupper med binära tal om 11 siffor.

Dessa tal är svårt att skriva ned för en människa. Därför utvecklades ett system, ett protokoll, i vilket ord kan representera dessa tal. Nedanför finns den uppsättning ord vilka motsvarar talen ovan:


12 ord: Varje ord representerar ett 11-siffrigt binärt tal definierat enligt protokollet.

Den privata nyckeln används för att skapa en unik (unik för den nyckeln) och tillsynes oändlig uppsättning Bitcoinadresser genom att använda en fördefinierad matematisk formel. Nedan visas de första adresserna för ovanstående nyckel.

Om det på Bitcoins blockkedja finns en adress med tillhörande bitcoin, och du “äger” den privata nyckeln, har du makten att flytta bitcoin från den adressen och skicka till vilken adress du än önskar.

Om du flyttar dem till en adress som hör ihop med någon annans privata nyckel är det den personen som avgör vart de kan flyttas härnäst. Du har i praktiken betalat honom eller henne. Saldot på din adress har gått ner, och saldot på hans eller hennes adress har ökat med motsvarande belopp.

Ett annat sätt att se det är att Bitcoins blockkedja är skriven på en offentlig vägg som var och en kan se. Du har tillåtelse att göra ändringar på väggen om du kan bevisa att du har nyckeln.

Detta bevis är att du använder den privata nyckeln för att signera en transaktion. Detta baseras på kryptografi – du behöver inte ha en djupare förståelse än så för att använda Bitcoin. Allt sker i bakgrunden och din plånbok tar hand om resten. Vilket för oss in på nästa område, plånböcker…

Att förvara bitcoin: plånböcker

En plånbok är en mjukvara som förvarar dina privata nycklar. Plånboken är inte en del av Bitcoins blockkedja, den kommunicerar med den. Det är en programvara du själv äger.

Plånboken innehåller i själva verket inga bitcoin per se. Den frågar nätverket, “hur mycket bitcoin finns på mina adresser?”

Kom ihåg att det är den privata nyckeln som matematiskt skapar ett oändligt antal adresser, och kontrollerar möjligheten att spendera bitcoin som hör ihop med dessa adresser. Alla adresser är unika för den nyckeln. Eftersom plånboken känner till den privata nyckeln kan den räkna ut adresserna. Du kan ha flera kopior av plånboken på olika enheter, alla med samma privata nyckel, och de kommer därför visa samma adresser.

En Bitcoinplånbok:

Om en nyckel förloras kommer bitcoin associerade med den nyckeln aldrig kunna spenderas. De finns fortfarande på blockkedjan men de kan inte spenderas (flyttas till en annan adress) och är i praktiken “förlorade” eller “obrukbara”.

Ordet “plånbok” kan förvirra nya användare eftersom det används på två sätt: Det ena beskriver mjukvaran som håller dina nycklar. Det andra beskriver alla de adresser som skapas av en privat nyckel.

Mjukvara (plånbok) -> håller privata nycklar -> en uppsättning adresser (plånbok)

Ett exempel på en nyskapad plånbok:

Transaktioner

En Bitcointransaktion kan ses som ett litet paket data som anger det belopp som ska flyttas, en urspungsadress, en mottagaradress samt en signatur. Ungefär som en bankcheck (belopp, sändare, mottagare, signatur).

Transaktionen skapas av mjukvaran i avsändarens plånbok, signeras av den privata nyckeln som hålls av plånboken, och därefter skickar plånboken informationen till en Bitcoinnod. Ungefär som när en person skriver ut en check, men istället för att ge den till mottagaren görs en direktinsättning till mottagarens bankkonto.

Noden kontrollerar att transaktionen är giltig (d.v.s. inte försöker kringgå Bitcoins regler), vilket inkluderar en kontroll av att signaturen som skapats av den privata nyckeln är äkta. Ungefär som när en bankman kontrollerar att den som skriver en check faktiskt har tillgångarna på sitt konto, och att signaturen på checken är äkta.

Noden accepterar transaktionen om den är giltig, och bara då skickas den vidare till de andra noderna. Notera att den privata nyckeln används för att signera en transaktion, och att det är signaturen, inte den privata nyckeln, som skickas runt bland noderna i den publika blockkedjan. Var nod som accepterar en transaktion lägger till den på en väntelista som kallas för “mempool”. Var nod har en egen kopia av väntelistan.

Transaktioner ligger sedan i mempoolen och väntar på att en Bitcoinminer ska välja ut dem och lägga till dem i nästa Bitcoinblock. (Mining är nästa punkt). En miner färdigställer blocket, och skickar det till en nod som kontrollerar att det är giltigt för att sedan skicka det vidare till alla andra noder som också kontrollerar att det är giltigt. Blocket och dess transaktioner blir därmed en del av blockkedjan.

Om en plånbok har en adress som väntar på en betalning kontrollerar den att den aktuella transaktionen har lagts till på blockkedjan. Denna nya data på blockkedjan används för att uppdatera saldot som återspeglas i plånboken.

Ett exempel kan hjälpa till att illustrera detta. Tänk dig att Alice betalar Bob 1,0 bitcoin. Jag bortser från transaktionsavgifterna för enkelhetens skull. På den vänstra halvan av nedanstående bild har Alice en adress (den tredje) som innehåller 1,0 bitcoin. Hon utför en betalning på just den summan till Bobs tredje Bitcoin-adress som innehåller 5,15 bitcoin. Bob har berättat för Alice vad hans tredje adress är (d.v.s. han gav henne en fordran), och Alices plånbok utförde en transaktion som innehåller ursprungs- och mottagaradress samt summan som ska överföras.

Hon lägger sedan till en signatur till transaktionen och publicerar transaktionen på Bitcoinnätverket (skickar transaktionen till en nods mempool, en miner inkluderar transaktionen i ett block, blocket skickas tillbaks till en nod, det nya blocket skickas vidare till övriga noder). Deras båda plånböcker uppdaterar sig själva baserat på den data som återfinns på blockkedjan (genom att fråga en nod via internet).

På högra sidan av diagrammet visas statusen hos de två plånböckerna när transaktionen är genomförd. Alices tredje adress har 0 bitcoin. Bobs mottagaradress har nu 6,15 bitcoin istället för 5,15. Bob har fått en betalning.

Mining

Du behöver inte förstå hur mining fungerar på djupet för att förstå hur Bitcoin fungerar, och du ska förmodligen inte överväga att försöka mina själv. Det är generellt inte lönsamt längre. Mining är huvudsakligen bara lönsamt för stora företag med tillgång till extremt billig el (under marknadspris).

Nedan finns en bild föreställande en liten “miningfarm”:

Du behöver inte mer än en grundläggande förståelse av mining för att förstå hur Bitcoin fungerar, på samma sätt som en guldsamlare inte behöver förstå hur guld grävs fram.

Mining utförs block för block och miners tävlar om att få skapa nästa block. Detta innebär förbrukning av datorkraft för att genom upprepade försök hitta ett specifikt tal. Det finns ingen “beräkning” inblandad per se, även om det vanligen beskrivs på så vis. Det är bara ren råstyrka, vilket kostar elektricitet.

När rätt tal hittats för nästa block belönas minern med nya bitcoin i detta block. Utöver att inkludera andra transaktioner utför alla miners en egen transaktion som i princip säger “Min adress har 6,25 nyskapade bitcoin.” Övriga transaktioner i blocket är förflyttningar av bitcoin, inte skapande av bitcoin.

Det är genom denna belöning som nya bitcoin regelbundet skapas i varje block. Eftersom minern funnit det aktuella talet bevisar han eller hon att datorkraft har offrats, och när blocket skickas till noderna kommer de acceptera detta bildande av nya bitcoin som giltigt. Den som lyckas med detta först (för varje block) vinner. Att komma tvåa är fruktlöst. När det väl finns en vinnare börjar alla miners istället jobba för att vinna nästa block.

De som försöker fuska kommer misslyckas, eftersom de inte har tillgång till rätt tal. Talet är mycket svårt att hitta, men det går snabbt och enkelt för noderna att kontrollera att det stämmer.

Denna datorkraft är INTE BORTKASTAD energi. Det är en försvarsmekanism. Miners offrar denna energi, sökandes efter en belöning i form av bitcoin. De som vill attackera nätverket och manipulera blockkedjan måste tävla genom att spendera mer energi än resten av världens alla miners tillsammans, och potentiellt INTE få någon belöning om de misslyckas. Ju mer energi som förbrukas av miners, desto dyrare blir det att attackera Bitcoin.

All datorkraft från alla miners i hela världen KOMBINERAD försvarar integriteten hos hela Bitcoins system. Den försvarar blockkedjan så att ingen kan göra ändringar i strid med Bitcoins regler eller stjäla medel.

Utöver denna säkerhet finns där också personlig säkerhet. När du kontrollerar bitcoin med en privat nyckel är din “kontroll” skyddad genom att du håller din nyckel hemlig och säker. Om någon har tillgång till din privata nyckel kan de stjäla dina medel utan att bryta mot Bitcoins regler.

Hur kan Bitcoin vara pengar?

Bitcoin kan vara pengar eftersom de har alla de egenskaper som önskas hos bra pengar. De är delbara, portabla, hållbara, igenkänningsbara, överföringsbara (betalningsmedel), mäter värde (beräkningsenhet) och de är lätta att verifiera. Viktigast är att de inte är beroende av människors ärlighet eller central samordning, och att de inte kan förstöras genom att det skapas fler.

Ett motargument (vilket kommer utforskas i en framtida artikel) är att pengar behöver ett “inneboende värde” – faktum är att ingenting har ett inneboende värde. Argumentet skulle bättre uttryckas som “Det måste ha ett annat värde än bara som pengar.” – Detta är inte heller sant. Pengar behöver inget alternativt värde. De är ett språk. Värdets språk:

Jämför med det engelska språket: Syftet med engelskan är att “lagra” och kommunicera MENING. Engelskan har ingen “inneboende mening”. Orden själva är bara abstrakta symboler eller läten. Folk pratar inte engelska för att de tror att det finns något inneboende. De gör det eftersom andra de kommunicerar med pratar samma språk. Nätverket av människor som talar språket började smått, och växte.

För pengar på den fria marknaden (inte pengar påtvingade av staten), pratar människor värdets språk med andra som accepterar samma språk. På samma sätt som engelskan inte behöver något inneboende värde för att accepteras som ett språk behöver pengar inget inneboende värde för att accepteras som ett språk.

Allt alternativt värde för pengar är bara användbart under språkets tidiga etableringsstadier. När det väl etablerats är alla alternativa värden irrelevanta de skulle helt kunna försvinna utan att det har någon betydelse. På så vis växte guld fram som pengarnas språk. Det är trevligt att det går att använda till andra saker, men irrelevant. Det var dess överlägsna monetära egenskaper och relativa knapphet som lät dess dominans som pengar växa på den fria marknaden, inte dess alternativa användningsområden eller alternativa värde.

Nu, för första gången, finns något mycket bättre än guld. Nu behövs bara tid för att folket ska lära sig språket.

För att kandidera som pengar behövs inte bara rätt egenskaper, det behövs också social acceptans, och på en fri marknad behöver kandidaten bara vara bäst från början. När den väl tagit ledningen vad gäller acceptans behöver den inte längre vara bäst. Den behöver bara vara tillräcklig bra för att en ny utmanare som bara är lite bättre aldrig ska hinna ikapp.

För att illustrera med språkexemplet, om det fanns ett nytt språk precis som engelskan men som låter lite vackrare, vi kan säga att det är lite bättre, skulle det ändå inte ersätta engelskan. Engelska skulle fortsätta dominera eftersom det redan är dominant. Detta är en egenskap hos nätverk.

Anledningen till att Bitcoin kommer ersätta guld är inte för att det är lite bättre – utan för att det är mycket bättre. Det kommer ersätta de dominerande pengarna på fria marknaden eftersom det åtgärdar guldets största svagheter.

Guldets svagheter:

  • Svårt att dela upp för mindre betalningar
  • Svårt att förflytta (försök ta med ett par kilo utomlands)
  • Ej digitalt
  • Slutgiltiga betalningar är långsamma och dyra (fysisk leverans)
  • Dyrt att förvara säkert
  • Centraliserat
  • Har konfiskerats av myndigheter (Order 6102)

För att övervinna många begränsningar skapades olika valutor backade av guld. Detta tillät människor att utbyta värde mer portabelt, med mindre värden och senare även digitalt, men nya begränsningar introducerades. – Betrodda tredje parter. Bitcoin övervinner guldets svagheter, utan en tredje part. Detta är verkligen fantastiskt.

När president Nixon tog oss av guldstandarden 1971 blev dollarn till pengar, inte en valuta. Mjuka pengar, inte hårda pengar. Inte sunda pengar.

Vi har nu en mängd statligt utgivna papperspengar som inte backas av någonting – vi kan dra slutsatsen att guld misslyckats. Om världen omöjligtvis återgår till en guldstandard kan exakt samma sak hända igen. Vi behöver en bättre lösning, och den finns. Det är dock osannolikt att stater frivilligt adopterar Bitcoin (även om det möjligt). Istället, som den kände österrikiske ekonomen sa i ett numera välkänt citat inom Bitcoinkretsar:

“Jag tror inte att vi någonsin kommer ha bra pengar igen innan vi tar saken ur regeringens händer, men vi kan inte göra det med våld. Det enda vi kan göra är att med något listigt trick introducera något de inte kan stoppa.” – Friedrich Hayek, 1984

Även om det är mycket bättre än guld kommer Bitcoin inte vara faktiska pengar förrän det accepteras av de flesta som just pengar. Detta tar tid att utveckla. Nästan alla i världen behöver inte ÄGA bitcoin för att det ska bli pengar, men nästan alla måste VILJA äga bitcoin. Detta är Bitcoins sista hinder.

Varför är Bitcoin viktigt?

Bitcoin är viktigt eftersom vi har inte har fria marknadspengar. Våra pengar skapas, och kontrolleras, av regeringar och centralbanker, vilket tillåter dem att extrahera mänsklig tid (besparingar) från oss, mot vår vilja – genom att skapa mer pengar. Detta är en humanitär katastrof, och för att lära dig mer om denna orättvisa som genomsyrar människans historia vill jag uppmuntra dig att läsa Robert Breedloves otroligt välskrivna artikel, “Masters and Slaves of Money.”

Det finns många andra anledningar till varför Bitcoin är viktigt, men denna är den absolut största. Det finns de som kan föreställa sig (jag själv inkluderad) att en värld med fria marknadspengar, och utan centralbanker, skulle vara en värld full av fred och välstånd. Det är drömmen.

Fria marknadens pengar vs byteshandel

På en fri marknad kommer det till slut bara finnas en slags pengar. Fler sorters pengar innebär bara mer friktion och är ett steg närmare byteshandel. Pengar löser problemen med byteshandel. Om fria marknadspengar fungerar kommer byteshandel så småningom försvinna. Märk väl att de flesta länder har statliga pengar, vilket krävs enligt lagen, för att användas vid utbyte, kontraktsskrivning och för att betala skatt. Detta är inte pengar på en fri marknad, och det är därför flera kan samexistera, och varför utländska börser krävs för internationellt utbyte.

För att lagra sin förmögenhet finns ett incitament att använda sig av de mest accepterade pengarna – inte de näst mest accepterade. Detta resulterar till slut i att de ledande pengarna absorberar alla sämre varianter. Men detta tar tid.

Sammanfattning

Förhoppningsvis kan detta hjälpa dig att förstå vad Bitcoin verkligen är, och varför det inte bara är någon värdelös “token” som inte “backas av något” och som lätt kan stoppas av staten. Detta är en naturlig första invändning, men när du skrapar på ytan kommer du inse att detta är något häpnadsväckande. I framtida artiklar kommer jag skriva om “typiska invändningar” (det finns många) och mina svar till dessa. Jag kommer också skriva om de orosmoln som brukar dyka upp efter ett tag när man väl börjat förstå Bitcoin – men även här finns utmärkta motargument.

Denna artikel var med flit “inte alltför teknisk”. När du är redo för nästa steg av teknisk förståelse rekommenderar jag verkligen denna utmärkta föreläsning av Andreas Antonopoulos. Det finns inget liknande.

För en djupare förståelse av Bitcoin överlag, se kursplanen jag har skapat samt övriga utbildande artiklar på min blogg.

Jag finns också tillgänglig för att svara på frågor och kan kontaktas på twitter – @parman_the.

Översatt av Marwin_SWE

%d bloggers like this: